Kan osäkerhet kring jobbet leda till psykisk ohälsa och längre sjukskrivning? En svensk tvillingstudie fann ett samband, men när forskarna jämförde tvillingar inom samma par förändrades bilden.
Sambandet blev betydligt svagare inom tvillingpar som hade olika erfarenheter av osäkerhet i arbetet. Det utmanar enkla orsakspåståenden, utan att visa att arbetsmiljön saknar betydelse.
Kort svar
Bevisar tvillingstudien att otrygga jobb orsakar sjukskrivning för psykisk ohälsa?
Nej. Osäkerhet i arbetet var kopplad till senare läkarintygad sjukfrånvaro för vissa psykiatriska diagnoser i hela gruppen. Inom exponeringsskilda tvillingpar var sambandet mycket svagare. Studien kan inte säkert skilja orsakspåverkan från gemensamma familjefaktorer och andra förklaringar.
Kort sammanfattning
- Den svenska STODS-studien omfattade 9 326 förvärvsarbetande tvillingindivider med registeruppföljning till 2018.
- Exponeringen gällde osäkerhet kopplad till uppsägning, nedläggning eller omorganisation – inte all arbetsstress.
- Utfallet var läkarintygad sjukfrånvaro längre än 14 dagar för förstämnings-, ångest- eller stressrelaterade diagnoser.
- Den justerade oddskvoten var cirka 1,46 i hela gruppen men 1,09 bland 434 exponeringsskilda tvillingpar.
- Känslighetsanalyserna gav delvis olika resultat. Varken orsakssamband eller en säker genetisk förklaring är fastställda.
När jobbet känns osäkert – vad händer sedan?
Omorganisation, hot om nedläggning och risken att förlora jobbet kan skapa oro. Det är lätt att tänka sig en rak kedja från otrygg anställning till psykisk ohälsa och därefter sjukskrivning. Men människor som upplever osäkerhet på arbetsplatsen kan också skilja sig åt i tidigare hälsa, familjebakgrund och livsvillkor. Ett observerat samband visar inte vilken förklaring som ligger bakom.
En svensk tvillingstudie publicerad i Scientific Reports i september 2026 prövade frågan på ett ovanligt sätt. Forskarna jämförde inte bara personer som rapporterade respektive inte rapporterade osäkerhet i arbetet. De jämförde också tvillingar inom samma par som hade olika erfarenheter. Skillnaden mellan resultaten är central för vad studien faktiskt säger.
Vad undersöktes i studien?
Forskarna använde STODS, Swedish Twin project of Disability Pension and Sickness Absence. Huvudanalysen omfattade 9 326 tvillingindivider som arbetade när de besvarade en enkät 2005 eller 2006. Uppgifter från Svenska tvillingregistret kopplades till nationella register över läkarintygad sjukfrånvaro fram till slutet av 2018. Studien var en framåtblickande observationsstudie, inte ett experiment där någon tilldelades en osäker anställning.
Osäkerhet i arbetet mättes med tre frågor om otrygghet kopplad till uppsägningsbesked, nedläggning och omorganisation under de föregående tolv månaderna. I huvudanalysen räknades den som exponerad som uppgav sådana erfarenheter ibland eller ofta för minst en fråga. Måttet fångar alltså vissa konkreta hot och händelser, inte alla former av arbetsstress eller missnöje.
Utfallet var inte all psykisk ohälsa
Forskarna studerade sjukfrånvaroperioder som var längre än 14 dagar, hade medicinskt intyg och gällde förstämningssyndrom, ångestsyndrom eller stressrelaterade tillstånd. Diagnoskoderna var ICD-10 F30–F39 och F40–F48. Det är något annat än att känna oro, sova dåligt eller vara hemma från arbetet några enstaka dagar. Inte heller ingick alla tänkbara sjukskrivningsorsaker.
Personer som redan var sjukskrivna för de aktuella diagnoserna vid start uteslöts för att tydliggöra tidsordningen. Ändå kan tidigare symtom ha påverkat både upplevelser i arbetet och senare frånvaro. En lång uppföljning hjälper forskarna att undersöka vad som inträffade senare, men bevisar inte i sig att exponeringen orsakade utfallet.
Huvudresultatet: ett samband i hela gruppen
Bland deltagarna som rapporterade osäkerhet i arbetet var oddsen för senare sjukskrivning enligt studiens definition högre. Den ålders- och könsjusterade oddskvoten låg kring 1,46–1,47 med ett 95-procentigt konfidensintervall kring 1,30–1,65. I sammanfattningen anges justerad oddskvot 1,46 (1,30–1,64). Det talar för ett statistiskt samband i den undersökta populationen.
En oddskvot är inte detsamma som en procentuell ökning av en enskild persons sannolikhet att bli sjuk. Forskarna redovisar också att 22 procent i den exponerade gruppen och 15 procent i den oexponerade gruppen hade minst en sådan sjukfrånvaroperiod under uppföljningen. Dessa andelar är ojusterade gruppvärden och ger ingen personlig prognos.
Vad hände när tvillingar jämfördes med varandra?
Forskarna gick vidare med 434 samkönade tvillingpar där den ena tvillingen rapporterade osäkerhet i arbetet och den andra inte gjorde det. En sådan jämförelse kan minska påverkan från faktorer som syskon delar, till exempel delar av uppväxtmiljön och ärftliga egenskaper. Enäggstvillingar delar i princip samma DNA, medan tvåäggstvillingar i genomsnitt delar omkring hälften av de genetiska variationerna.
I analysen av samtliga exponeringsskilda tvillingpar blev oddskvoten 1,09 (95-procentigt konfidensintervall 0,75–1,58). Det var ett betydligt svagare samband än i den bredare analysen. Resultatet är förenligt med att gemensamma familjefaktorer kan bidra till sambandet, men osäkerheten är stor. Det går inte att avgöra hur mycket som beror på gener, uppväxtmiljö eller andra omständigheter.
Varför det svagare sambandet inte avgör frågan
En lägre skattning inom tvillingpar är viktig information, men bevisar inte att arbetsrelaterad osäkerhet saknar betydelse. Bara par som skiljer sig åt i den uppmätta exponeringen bidrar till analysen, och dessa par var relativt få. Slumpvariation, mätfel och erfarenheter som tvillingarna inte delar kan därför få större betydelse.
Forskarna prövade dessutom flera alternativa definitioner av osäkerhet i arbetet. Vissa känslighetsanalyser visade samma försvagning vid jämförelser inom tvillingpar, medan snävare definitioner inte konsekvent gjorde det. Författarna betonade själva att resultaten inte räcker för säkra slutsatser om familjefaktorernas roll. Den osäkerheten måste finnas kvar även i en populärvetenskaplig artikel.
Enäggstvillingar och tvåäggstvillingar
Bland 241 enäggspar med olika rapporterad exponering var oddskvoten 1,21 (95-procentigt konfidensintervall 0,73–2,01). Bland 193 samkönade tvåäggspar var den 0,96 (0,55–1,67). Båda intervallen var breda och omfattade värden på båda sidor om ett. Det går därför inte att använda skillnaden som ett säkert mått på genetiska respektive miljömässiga mekanismer.
Enäggstvillingar är särskilt användbara eftersom deras DNA och mycket av uppväxtmiljön är gemensamma. Men de delar inte alla vuxenlivets arbetsplatser, relationer, sjukdomar eller sätt att svara på frågor. Att en analys inte är statistiskt säkerställd betyder heller inte att ett verkligt samband säkert saknas. Tvillingdesignen stärker granskningen, men gör inte studien till ett randomiserat experiment.
Personlighet undersöktes – ingen fick en risketikett
Forskarna analyserade personlighetsdragen neuroticism och extraversion som möjliga störfaktorer eller faktorer som skulle kunna förändra sambandet. För extraversion hittades inget tydligt stöd för en sådan påverkan. För neuroticism var resultaten blandade beroende på hur statistisk samverkan mättes. Sammantaget visade studien inte någon tydlig personlighetsbaserad modifiering av sambandet.
Resultaten ger inte stöd för påståenden om att vissa personlighetstyper oundvikligen blir sjuka vid en omorganisation. Ett personlighetstest är inte en diagnos, och studien validerar ingen individuell riskbedömning. Arbetsmiljö, tidigare hälsa, sociala villkor och tillgång till stöd är också viktiga sammanhang som denna analys inte fullt ut kan särskilja.
Styrkor och begränsningar
Styrkorna omfattar en definierad svensk tvillingkohort, lång registeruppföljning, medicinskt intygade sjukfrånvaroperioder och möjligheten att jämföra syskon inom familjen. Forskarna prövade också andra exponeringsgränser, en kortare treårig uppföljning och flera känslighetsanalyser. Det ger mer information än en enda tvärsnittskorrelation.
Begränsningarna är samtidigt viktiga. Osäkerheten i arbetet självrapporterades, yrke och bransch saknades och sjukfrånvaro på högst 14 dagar ingick inte. Studien speglar svenska arbetstagare och det svenska sjukförsäkringssystemet. Kvarvarande störfaktorer, omvänd tidsordning och osäkerheten i de mindre tvillinganalyserna kan inte uteslutas. Resultaten bör inte överföras okritiskt till varje land eller arbetsplats.
Vad kan vi faktiskt dra för slutsats?
Den rimliga slutsatsen har två delar. I den större svenska gruppen fanns ett samband mellan osäkerhet i arbetet och senare läkarintygad sjukfrånvaro för förstämnings-, ångest- eller stressrelaterade diagnoser. Inom tvillingpar som skilde sig åt i exponering var sambandet betydligt svagare. Det väcker frågan om gemensamma familjefaktorer, men bevisar varken att osäkerhet i arbetet orsakar sjukskrivning eller att gener förklarar bort arbetsmiljön.
Den som mår psykiskt dåligt ska kunna få stöd oavsett vad en observationsstudie säger om genomsnittliga orsakssamband. Texten är en tolkning av forskning, inte individuell medicinsk bedömning eller arbetsrättslig rådgivning. Andra artiklar i TwinPare Research behandlar skärmanvändning, depression och kreativitet genom tvillingforskning, men de undersöker andra exponeringar och utfall.
Källnoter
Källan är verifierad och redaktionellt granskad för denna artikel. Begränsningarna nedan visar vilken slutsatsnivå källorna stödjer.
- [wijkander-employment-uncertainty-sickness-absence-twins-2026] A twin study of employment uncertainty and sickness absence due to mental disorders accounting for familial factors and personality Maria Wijkander; Pia Svedberg; Jurgita Narusyte; Iman Alaie; Sandra Blomqvist; Petra Lindfors; Linda L Magnusson Hanson. Scientific Reports, 2026. Evidenstyp: Svensk prospektiv observationsstudie i STODS med 9 326 förvärvsarbetande tvillingindivider, registerbaserad sjukfrånvaro och 434 exponeringsskilda tvillingpar Begränsning: Publicerad 29 september 2026. Huvudanalys OR 1,46 (95 % KI 1,30–1,64); analys inom tvillingpar OR 1,09 (0,75–1,58). Det svagare sambandet bevisar inte orsakssamband och fastställer inte familjefaktorernas betydelse. PubMed DOI
Redaktionell källgranskning
Den här delen visar hur artikelns viktigaste faktapåståenden kopplas till källan.
Formuleringar som kräver försiktighet
- En oddskvot är inte en personlig riskprocent.
- Skilj osäkerhet i arbetet från psykiatrisk diagnos.
- Studien omfattar inte sjukfrånvaro på högst 14 dagar.
- Försvagning inom tvillingpar bevisar inte att gener förklarar sambandet eller att arbetsmiljön saknar betydelse.
- Resultaten kan inte användas för individuell riskbedömning.
| ID | Påstående | Källstöd | Försiktighet |
|---|