Kan psykiskt lidande göra någon mer kreativ – eller kan kreativt arbete bidra till psykisk ohälsa? Det är frågor som ofta besvaras med förenklade berättelser om konstnärer.
En studie publicerad i Molecular Psychiatry den 8 oktober 2026 analyserade 14 658 svenska tvillingar och visar varför frågan måste delas upp i flera olika delar.
Kort svar
Visar studien att kreativitet orsakar depression?
Nej. Konstnärliga och vetenskapliga kreativitetsmått hade olika samband med psykisk hälsa. Många samband försvagades när enäggstvillingar jämfördes, vilket talar för gemensamma genetiska eller familjerelaterade influenser. En möjlig koppling från tidigare depressiva symtom till senare öppenhet är inte ett bevis för att depression skapar kreativ talang.
Kort sammanfattning
- Studien omfattade 14 658 svenska tvillingindivider; 6 419 deltog i båda enkätomgångarna.
- Konstnärlig och vetenskaplig kreativitet hade inte samma samband med psykiska hälsoutfall.
- Många samband försvagades i jämförelser mellan enäggstvillingar, vilket tyder på gemensamma familje- och genetiska faktorer.
- Ett möjligt samband från tidigare depressiva symtom till senare öppenhet kvarstod, men öppenhet är inte konstnärlig förmåga.
- Studien visar inte att depression orsakar genialitet eller att skapande i sig orsakar psykisk sjukdom.
Myten om det plågade kreativa geniet
Bilden av konstnären som måste må dåligt för att skapa något stort är vanlig i biografier, filmer och populärpsykologi. Men det är också ett påstående om hälsa som måste kunna prövas. Om vissa kreativa personer rapporterar fler depressiva symtom, är det kreativiteten som orsakar problemen? Kan psykiskt mående påverka hur människor utforskar idéer? Eller finns gemensamma ärftliga faktorer bakom båda?
En ny svensk tvillingstudie i Molecular Psychiatry undersökte dessa frågor med flera olika definitioner av kreativitet. Huvudresultatet är inte att kreativitet orsakar depression. Det är att sambanden ser olika ut beroende på vilken form av kreativitet som mäts, vilket hälsoutfall som studeras och om man jämför personer med gemensam genetisk bakgrund.
Vilka deltog i den svenska studien?
Penghao Xia och kollegor analyserade 14 658 tvillingindivider från STAGE-kohorten inom Svenska Tvillingregistret. Deltagarna var födda mellan 1959 och 1985 och besvarade enkäter 2012–2013 och 2022–2023. Totalt deltog 6 419 personer i båda mätomgångarna. En del lämnade också DNA-prover för genetiska analyser.
Forskarna kopplade även deltagarna till svenska patientregister med diagnoser fram till början av 2017. Studien kombinerade därför självrapporterad personlighet, kreativa prestationer och symtom med vårddata, yrkesinformation och genetiska mått. Alla uppgifter fanns inte för alla personer vid båda tidpunkterna, vilket påverkar hur resultaten ska tolkas.
Vad räknades egentligen som kreativitet?
Kreativitet är inte ett enda mätvärde. Konstnärliga prestationer omfattade musik, skrivande, dans, teater och bildkonst. Vetenskapliga prestationer handlade om forskning och uppfinningar. Studien skilde dessutom mellan konstnärliga yrken och andra kreativa yrken, exempelvis vissa arbeten inom vetenskap och teknik.
Ett annat mått var divergent tänkande, där deltagarna skulle ange tio ord med så olika betydelse som möjligt. Forskarna undersökte också öppenhet för erfarenheter, ett personlighetsdrag kopplat till nyfikenhet och intresse för nya idéer. Öppenhet kan samvariera med kreativa intressen, men är inte samma sak som konstnärlig skicklighet, yrkesframgång eller originalitet.
Vad menades med psykisk ohälsa?
Studien använde självrapporterade depressiva symtom och psykosbenägenhet vid den första enkätomgången. Sådana mått är inte likvärdiga med en medicinsk diagnos. Separat analyserades registrerade diagnoser av egentlig depression, ångestsyndrom, stressrelaterade tillstånd, schizofreni och bipolär sjukdom.
Registerutfallen visar diagnoser som dokumenterats i specialistvården, inte alla som upplever psykiskt lidande. Symtom mättes inte på samma sätt vid båda tidpunkterna, och forskarna kunde inte genomföra alla tänkbara långtidsanalyser för varje utfall. Rubriker som kallar samtliga mått för 'depression' missar viktiga skillnader.
Konstnärlig och vetenskaplig kreativitet gav olika resultat
I vanliga statistiska analyser var större konstnärliga prestationer och konstnärliga yrken i vissa jämförelser förknippade med fler depressiva symtom och högre psykosbenägenhet. Större öppenhet samvarierade med psykosbenägenhet. Vissa konstnärliga mått var också kopplade till högre senare förekomst av vissa registrerade psykiatriska diagnoser.
Vetenskaplig kreativitet saknade däremot oftare tydliga samband med dessa problem. Mått på yrkeskreativitet och icke-konstnärliga kreativa yrken visade ibland samband i motsatt riktning. Det innebär inte att forskare är friskare än konstnärer eller att ett visst yrke skyddar mot sjukdom. Resultaten visar varför det är missvisande att slå ihop alla 'kreativa människor' till en grupp.
Vad förändrades när enäggstvillingar jämfördes?
Forskarna använde jämförelser inom tvillingpar för samband som först klarade deras statistiska urval. Genom att jämföra enäggstvillingar som skilde sig åt i ett visst mått kunde de kontrollera för ärvt DNA och många gemensamma uppväxtförhållanden som annars kan påverka både kreativitet och hälsa.
De flesta samband blev svagare och var inte längre statistiskt säkerställda i dessa analyser. Det är förenligt med att gemensamma familjefaktorer bidrar till de observerade sambanden. Det bevisar inte att alla effekter är noll: tvillingar kan ha olika erfarenheter, mätningarna kan vara osäkra och vissa ovanliga diagnoser förekom hos för få tvillingpar för tillförlitliga jämförelser.
Det mest känsliga resultatet att tolka
Ett långtidsresultat fanns kvar även i jämförelsen inom enäggspar: den tvilling som hade fler depressiva symtom vid första mätningen rapporterade i genomsnitt större öppenhet vid den andra mätningen än sitt syskon. Författarna beskrev detta som ett möjligt inflytande från tidigare symtom på senare öppenhet, med de begränsningar som observationsdata innebär.
Men öppenhet är ett personlighetsdrag – inte ett mått på konstnärlig mästarklass. Resultatet visar inte att depression skapar genialitet, att psykisk sjukdom förbättrar kreativitet eller att någon skulle gynnas av obehandlade symtom. Studien prövar inte heller någon behandling och fastställer inte ett säkert orsakssamband.
Vilken roll kan gener spela?
Forskarna använde polygena poäng, som sammanfattar många små statistiska samband mellan genetiska varianter, samt genetiska korrelationer från stora genetiska studier. Analyserna talade för att vissa genetiska influenser kan vara gemensamma för kreativa egenskaper och psykiska hälsoutfall.
En genetisk korrelation är inte en särskild kreativitetgen, en diagnos eller ett öde. Den visar inte om den ena egenskapen orsakar den andra. Polygena poäng påverkas också av vilka populationer och underlagsstudier som används och kan inte pålitligt förutsäga en enskild persons kreativa karriär eller framtida psykiska hälsa.
Styrkor och begränsningar
Styrkorna är den stora svenska tvillingkohorten, flera kreativitetsmått, två enkätomgångar, nationella register och jämförelser inom enäggspar. Samtidigt är deltagarna vuxna födda 1959–1985, flera mått bygger på självrapportering, formulären för öppenhet ändrades mellan mätningarna och färre personer deltog i båda omgångarna än i hela kohorten.
Forskarna korrigerade för många statistiska tester, men vissa analyser hade begränsad statistisk styrka. Sällsynta diagnoser och kreativa yrken är särskilt svåra att undersöka inom enäggspar. Att ett resultat inte är statistiskt säkerställt är inte samma sak som att ett samband med säkerhet saknas. Observationsstudien kan inte heller visa att konstnärligt skapande behandlar eller orsakar psykisk sjukdom.
Vad betyder resultaten i vardagen?
Det finns ingen anledning att se depression som ett nödvändigt pris för konstnärligt skapande. Kreativa aktiviteter kan ha personligt, kulturellt och socialt värde oavsett hur de förhåller sig till studiens psykiatriska mått. Den som mår psykiskt dåligt ska kunna få stöd utan att höra att symtomen är källan till personens begåvning.
För den som vill förstå forskningen är den bättre frågan inte om 'kreativa personer' generellt löper större risk, utan vilka delar av kreativiteten, livshistorien, miljön och genetiken som ligger bakom observerade samband. Studien bidrar med viktig kunskap men avgör inte frågan för varje individ eller yrkesgrupp.
Källnoter
Källan är verifierad och redaktionellt granskad för denna artikel. Begränsningarna nedan visar vilken slutsatsnivå källorna stödjer.
- [xia-creativity-mental-health-swedish-twins-2026] Unraveling the multifaceted relationship between creativity and mental health with longitudinal analyses of genotyped twins Penghao Xia; Laura W. Wesseldijk; Yi Lu; Sverker Sikström; Örjan de Manzano; Vivien Vach; Fredrik Ullén; Miriam A. Mosing. Molecular Psychiatry, 2026. Evidenstyp: Genetiskt informerad longitudinell observationsstudie i STAGE med 14 658 svenska tvillingar, jämförelser inom enäggspar, registerdiagnoser och polygena analyser Begränsning: Publicerad den 8 oktober 2026. Konstnärlig och vetenskaplig kreativitet visade olika samband med psykisk hälsa. Många samband försvagades inom enäggspar. Sambandet från tidigare depressiva symtom till senare öppenhet kvarstod, men bevisar inte en klinisk orsak och verkan. PubMed DOI
Redaktionell källgranskning
Den här delen visar hur artikelns viktigaste faktapåståenden kopplas till källan.
Formuleringar som kräver försiktighet
- Skilj självrapporterade symtom från registrerade psykiatriska diagnoser.
- Beskriv inte öppenhet som konstnärlig begåvning eller depression som en källa till genialitet.
- Korrigerade tvillingjämförelser som inte är statistiskt signifikanta bevisar inte noll effekt.
- Polygena samband ger ingen individuell diagnos eller säker prognos.
- Studien visar inte att TwinPare kan diagnostisera depression eller mäta kreativitet.
| ID | Påstående | Källstöd | Försiktighet |
|---|