De flesta känner igen upplevelsen: en person kommer in i rummet och du slappnar av; ett annat samtal lämnar dig spänd eller ”dränerad”. I vardagsspråk kallas det ofta positiv eller negativ energi. Vetenskapen använder mindre mystiska ord — men själva upplevelsen kan vara högst verklig.
Forskningen pekar på känslosmitta, miljökänslighet, stressreaktivitet, empati och fysiologisk synkronisering. Tvillingstudier lägger till ett fascinerande lager: människor skiljer sig delvis av genetiska skäl i hur starkt de reagerar på sin omgivning, samtidigt som miljön fortfarande spelar en mycket stor roll.
Kort svar
Kan en annan människa verkligen förändra hur du känner dig?
Ja, genom etablerade psykologiska, beteendemässiga och fysiologiska mekanismer. Känslor kan smitta, nära personer kan visa fysiologisk synkronisering och människor skiljer sig i miljökänslighet. Det är inte evidens för en bokstavlig osynlig aura eller ett okänt energifält.
Kort sammanfattning
- En månadslång dagboksstudie med 447 tonårstvillingar fann att genomsnittligt negativt känsloläge hade en tydlig ärftlig komponent, medan genomsnittligt positivt känsloläge visade ett starkt bidrag från gemensam miljö.
- En studie på 2 868 ungdomstvillingar uppskattade heritabiliteten för miljökänslighet till cirka 47 procent.
- Känslighet för negativa respektive positiva miljöer verkar delvis ha olika genetiska komponenter.
- En laboratoriestudie från 2024 fann känslosmitta och synkronisering av puls/HRV mellan människor, med starkare positiv smitta bland vänner än främlingar.
- Vetenskapen stödjer social och fysiologisk påverkan mellan människor — inte telepati eller bevisad osynlig energiöverföring.
“Positiv energi” har en vetenskaplig översättning
Forskare beskriver ofta upplevelsen med begrepp som positivt och negativt känsloläge, känslosmitta och social synkronisering. Vi läser omedvetet ansiktsuttryck, röstläge, kroppshållning, timing och beteende. Dessa signaler kan påverka vårt eget känslotillstånd, vår uppmärksamhet och vår stressrespons.
Översättningen är viktig eftersom den låter oss ta vardagsupplevelsen på allvar utan att omvandla den till ett påstående som forskningen inte har visat.
Tvillingforskning: positivt och negativt känsloläge har inte identiska orsaker
I en dagboksstudie skattade 447 17-åriga tvillingar positiva och negativa känslor under ungefär en månad. Genetiska faktorer förklarade cirka 53 procent av skillnaderna i genomsnittligt negativt känsloläge, medan gemensam miljö förklarade omkring 42 procent av skillnaderna i genomsnittligt positivt känsloläge. Variation från dag till dag hade både genetiska och miljömässiga bidrag.
En äldre studie med 105 tvillingpar fann också olika mönster för positivt och negativt känsloläge. Budskapet är inte att positivitet är ”miljö” och negativitet är ”genetik”, utan att dimensionerna kan ha olika blandningar av påverkan.
Vissa människor verkar faktiskt vara mer känsliga för sin omgivning
En stor tvillingstudie med 2 868 ungdomar uppskattade heritabiliteten för miljökänslighet till 47 procent. Ännu mer intressant var att känslighet för negativa erfarenheter och känslighet för positiva aspekter av miljön verkade involvera delvis olika genetiska influenser.
Två personer kan därför gå in i samma sociala situation och uppleva den helt olika. Den ena kan lyftas starkt av uppmuntran eller påverkas mycket av konflikt; den andra kan vara mindre reaktiv i båda riktningarna.
Känslosmitta kan nå hela vägen till kroppen
I en laboratoriestudie från 2024 fick en person uppleva en positiv eller negativ känsla medan en annan observerade. Forskarna såg spontan mimik, känslosmitta och fysiologisk synkronisering. I positiva situationer visade vänpar både starkare positiv smitta och större synkronisering i puls och HRV än främlingspar.
Det betyder inte att hjärtan bokstavligen ”delar energi”. Det visar att social interaktion kan koppla samman emotionella och autonoma responser genom vanlig mänsklig kommunikation och perception.
Här bör den vetenskapliga gränsen dras
Det finns ingen etablerad tvillingvetenskaplig evidens för att människor överför ett okänt osynligt energifält, aura eller telepatisk signal oberoende av vanliga sinnesintryck och fysiologiska mekanismer. Små explorativa studier bör inte beskrivas som bevis för sådana påståenden.
Den välgrundade slutsatsen är redan tillräckligt spännande: människor kan påverka varandras humör, stress, beteende och fysiologi, och vissa verkar vara mer miljökänsliga än andra.
TwinPare-perspektivet: socialt sammanhang hör hemma i hälsobilden
Sömn, träning och kost är inte de enda faktorerna som formar hur vi mår. Relationer, konflikter, tillhörighet, uppmuntran och social stress kan också påverka beteenden och återhämtning. Den sociala miljön blir därför relevant när hälsotrender ska förstås.
TwinPares bredare filosofi är relationell: förstå hälsa som något som kan påverkas av människorna omkring oss, samtidigt som delning är frivillig och kommunikationen håller sig inom det forskningen faktiskt stödjer.
Källnoter
Källorna är verifierade och redaktionellt granskade för denna artikel. Begränsningarna nedan visar vilken slutsatsnivå källorna stödjer.
- [zheng-2016] Heritability of Intraindividual Mean and Variability of Positive and Negative Affect Yao Zheng et al.. Psychological Science, 2016. Evidenstyp: Intensive longitudinal twin diary study Begränsning: Participants were 17-year-old UK twins; estimates may not generalize identically to all ages and cultures. PubMed
- [baker-1992] Genetic and environmental influences on positive and negative affect: support for a two-factor theory L A Baker et al.. Psychology and Aging, 1992. Evidenstyp: Twin and family study Begränsning: Older study using self-report measures; useful as historical support, not a standalone modern estimate. PubMed
- [assary-2021] Genetic architecture of Environmental Sensitivity reflects multiple heritable components: a twin study with adolescents Eslam Assary et al.. Molecular Psychiatry, 2021. Evidenstyp: Large adolescent twin study Begränsning: Environmental sensitivity was questionnaire-based and the findings do not imply a “sensitivity gene”. PubMed
- [lin-2024] Emotion contagion and physiological synchrony: The more intimate relationships, the more contagion of positive emotions Daichun Lin et al.. Physiology & Behavior, 2024. Evidenstyp: Laboratory dyadic physiology study Begränsning: The study compared friend and stranger dyads in a laboratory task; it supports ordinary social and physiological coupling, not paranormal transmission. PubMed
- [twinsscan-2026] Genetic sensitivity to the environment moderates the impact of positive and negative childhood experiences on psychological adjustment "for good and for bad" TwinssCan investigators. Psychological Medicine, 2026. Evidenstyp: Twin cohort gene-by-environment study Begränsning: Significant effects were outcome-specific and did not emerge for all internalizing or wellbeing outcomes; broad generalization should be avoided. PubMed
Redaktionell källgranskning
Den här delen visar hur artikelns viktigaste faktapåståenden kopplas till källan.
Formuleringar som kräver försiktighet
- Använd “energi” som vardagligt språk och översätt direkt till etablerade begrepp som känsloläge, smitta, känslighet och synkronisering.
- Presentera inte känslosmitta som evidens för telepati, aura eller okända energifält.
- Heritabilitet för miljökänslighet betyder inte att en person är genetiskt låst till ett visst reaktionsmönster.
| ID | Påstående | Källstöd | Försiktighet |
|---|